fredag 18 februari 2011

Sarita Vahtera


När jag mådde som sämst för nio år sedan, besökte jag en andlig mässa i Helsingfors. Jag tror det var den gången jag stötte på reiki första gången (och gick kursen en vecka efter) och på väg ut stannade jag för att titta på målningar. Kvinnan var verkligen "herttainen" - så bra ord på finska, "hjärtlig och rar" kanske det skulle bli på svenska...i varje fall var hon väldigt trevlig. Jag köpte en av hennes bilder och den har följt med ända sedan - nu finns den på väggen i mitt sovrum, så att jag ska se den från sängen. När jag har varit tung i sinnet och glädjelös, har bilden påmint mig om dans, glädje och lätthet - jag är henne evigt tacksam för hennes fina bild!

3 kommentarer:

  1. Jättevacker och inpirerande bild! En sån skulle jag också vilja ha!!

    SvaraRadera
  2. Bilden är så otroligt vacker o jag tror a du skickade den till mej som kort då.Tack. Om skrivandet som vi talade om idag.När du skriver om nåt så att du glömmer tiden, vad skriver du då om?En gemensam vän som du snart träffar kan även coucha dej fram till svaren som finns inom dej.Om du vill veta mera om life couching, så fråga henne.Light and Love Katri

    SvaraRadera